Mortal Seity to Divine Aseity: Eller, förening i ett liv i nattvard, att bli som Gud, inte att bli gud

Vad menas egentligen med Christian Humanitas som inkarnationell humanism?
Foto av Priscilla Du Preez på Unsplash

Som ett skelett för en del av det tidigare fokuset på termen kristen humanism kommer också idén om ”inkarnationell humanism” (Gibson, 2011), [1] de flesta formellt identifierade humanister kommer som ateister eller agnostiker (Humanists International, n.d.). [2] Enligt de flesta personliga erfarenheter betyder detta 90% eller mer av dem.

Faktum är att i en nationell grupps interna medlemsundersökning visade detta sig i medlemmarnas demografi. Ofta kan det förekomma en tillfällig - ibland en avsiktlig - återanvändning av termen ”humanism” för mig stora ”A-” -former av ”ateism”, som något abstrakt med stora bokstäver menade som en synonym med humanism (American Humanist Association, n.d.).

Detta verkar som de underförstådda ekvivalenta argumenten: Om ateism, då humanism; ateism; därför humanism. Om humanism, då ateism; humanism; alltså ateism. Inget av dessa är vettigt för mig, särskilt statistiskt baserat på känd demografi internt i de humanistiska samhällena, inte ens på detta halv klot.

Varje synonymisering av villkoren blir ogiltig, och, faktiskt, osund. Även helt enkelt som en empirisk fråga stämmer bevisen inte med påståendena. Av de 10% humanister, eller mindre, som inte identifierar sig med ateism eller agnosticism i formell mening, som ett deklarativt uttalande om personlig identitet, ”Jag är en ateist” eller ”Jag är en agnostiker.”

Mycket fler termer finns, men jag vill lämna dem till ytterligare utforskning vid ett senare tillfälle i diskussionen. För dem som önskar något som liknar en religiös humanistisk syn, då lever vi i det kanadensiska samhället med trosfrihet och religionsfrihet (Charter of Rights and Freedoms [3]), bunden inom den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna [4] med liknande eller samma villkor, dessa kan ge en väg för individer med en känslighet mot existentialisten, mot zetetikerna [5] eller extrema skeptiker, bort från fundamentalisten traditionella dogmer och doktriner och hierarkier, och mot det ”andliga” i den mån detta kan definieras i mer exakta termer bortsett från New Age (Melton, 2016) samval av termen, som har kallats ”newage” [6] för att rimma med ”avlopp” tidigare.

Nu, när det gäller de två termerna, ”inkarnation” och ”humanism”, som utgör idén ”inkarnationell humanism”, kommer detta att ha en viss överlappning med några av ovanstående, även om det inte på ett direkt sätt är kopplat till den formella institutionella humanismen som ses idag med de olika organisationerna som bär det boskapsliknande varumärket.

Kanske kan detta ge de första delarna av det. Den förkristna eller hedniska [7] känslan av termerna inkarnation (al) och humanism. Dessa kan också ha specifika betydelser. Det finns en känsla av förkristen som en neutral term om den betyder hednisk, så kristen humanism menades som en slags post- hednisk humanism.

På liknande sätt finns det idén om det tillbakadragande kristna väst och ett lutande sekulärt väst. Båda relaterar till dessa idéer om en hednisk väckelse i en mening som sammanfaller eller xo-existerar med den kristna religionens nedgång.

Vissa talar om att bli mer mänsklig, som i ”fullt mänsklig” i termer av inkarnationell humanism. [8] Om vi arbetar inom ramen för Platons Allegori om grottan [9] och kristendomen, så verkar idén om att bli, att vara i övergång, att arbeta mot etc. som passande fraseringar.

Man identifierar idealet som blev ”helt mänskligt” i Kristus som det berättas i evangelierna med Gud, Skaparen och upprätthållaren av alla saker, med Guds ”nedstigning” till mänsklig form.

Då blir det centrala målmålet i hela ens varelse, ens liv, att bli mer lik Kristus, att vara i övergången till ett mer kristuslikt tillstånd, eller att arbeta mot en existens som är mer besläktad med Jesus — den enda helt mänskliga varelsen.

Vi är alla delvis mänskliga i motsats till detta mått och i flöde, antingen närmar oss eller längre bort från Jesu exempel. När det gäller grottans allegori blev vi mer Kristuslika genom att vi skakades utan bojor och vände oss till ljuset av Kristi sanning om läran, livet och personligheten.

I denna mening är kristen humanism eller inkarnationell humanism en annan formulering av idén om kristendomen som ett sätt att aktualisera ens sanna natur i linje med Guds gudomliga natur.

Man är inte Gud; man är som Gud, ögonblick för ögonblick.

Referenser

[Trinity Western University]. (2014). Vad är en liberal arts utbildning? - Calvin Townsend, MCS. Hämtad från https://vimeo.com/93433427.

Amerikanska humanistföreningen. (n.d.). Humanistisk gemensam grund: Ateism. Hämtad från https://americanhumanist.org/paths/atheism/.

Buttrey, M. (2013, höst). Inkarnationell humanism: En kulturfilosofi för kyrkan i världen. Hämtad från https://uwaterloo.ca/grebel/publications/conrad-grebel-review/issues/fall-2013/incarnational-humanism-philosophy-culture-church-world.

Cohen, S.M. (2005, 24 juli). Grottans allegori. Hämtad från https://faculty.washington.edu/smcohen/320/cave.htm.

Kanadas regering. (1982). Kanadensiska stadgan om rättigheter och friheter. Hämtad från https://laws-lois.justice.gc.ca/eng/Const/page-15.html.

Humanister International. (n.d.). Vad är humanism? Hämtad från https://humanists.international/what-is-humanism/.

Gibson, D. (2011, 29 december). Läran om inkarnationen. Hämtad från https://www.commonwealmagazine.org/doctrine-incarnation.

Jacobsen, S.D. (2017, 15 februari). En intervju med James Randi (Del tre). Hämtad från https://in-sightjournal.com/2017/02/15/an-interview-with-james-randi-part-three/.

Melton, J.G. (2016, 7 april). New Age-rörelsen. Hämtad från https://www.britannica.com/topic/New-Age-movement.

RationalWiki. (2020, 1 mars). Zetetisk. Hämtad från https://rationalwiki.org/wiki/Zetetic.

Förenta nationerna. (1948, 10 december). Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Hämtad från https://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/.

[1] Terminologin verkar mest direkt övervägas och läggas ut via DdR. Jens Zimmermann. Zimmermann utforskar några av humanismens kontextualiseringar inom ramen för inkarnationell humanism som kulturfilosofi, dvs en kristen humanistisk kulturfilosofi eller ”ett livligt försvar av klassisk kristen teologi som den bästa grunden för en humanistisk kulturfilosofi.” Observera att denna filosofi kommer som en minoritetsorientering inom den humanistiska orienteringen eftersom de allra flesta humanistiska organisationer hyser ateister eller agnostiker, inte kristna. Således kunde en ram, bland många, se inkarnationell humanism som en kristen humanistisk kulturfilosofi, kristen humanism, eller som en individualiserad utveckling av religiös humanism i allmänhet. Se Buttrey (2013).

[2] ”Vad är humanism?” uppger:

Humanism är en demokratisk och etisk livsställning som bekräftar att människor har rätt och ansvar att ge mening och form till sina egna liv. Humanism står för byggandet av ett mer humant samhälle genom en etik baserad på mänskliga och andra naturliga värden i en anda av förnuft och fri undersökning genom mänskliga förmågor. Humanismen är inte teistisk, och den accepterar inte övernaturliga uppfattningar om verkligheten.

Humanister International. (n.d.). Vad är humanism? Hämtad från https://humanists.international/what-is-humanism/.

[3] Den kanadensiska stadgan om rättigheter och friheter förblir en del av Kanadas konstitution, medan en ny konstruktion under Rt. Hon Pierre Trudeau cirka 1982. Dess grundläggande bestämmelser om religion och tro i artikel 2 anger:

2. Alla har följande grundläggande friheter:

a) samvetsfrihet och religionsfrihet,

b) tanke-, tro-, åsikts- och yttrandefrihet, inbegripet pressfrihet och andra kommunikationsmedier,

c) frihet till fredliga sammankomster, och

d) föreningsfrihet.

Kanadas regering. (1982). Kanadensiska stadgan om rättigheter och friheter. Hämtad från https://laws-lois.justice.gc.ca/eng/Const/page-15.html.

[4] I likhet med den kanadensiska stadgan om rättigheter och friheter (1982), den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 10 december 1948, i artikel 18 säger:

Var och en har rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet; denna rätt inkluderar frihet att ändra sin religion eller tro, och frihet, antingen ensam eller i gemenskap med andra och offentligt eller privat, att manifestera sin religion eller tro i undervisning, utövande, dyrkan och iakttagande.

Förenta nationerna. (1948, 10 december). Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Hämtad från https://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/.

[5] Se RationalWiki (2020).

[6] Se Jacobsen (2017).

[7] ”Hednisk” betyder ”förkristen” i detta sammanhang snarare än samexisterande icke-kristen. Hednisk betyder i denna mening före eran av den formella kristna religionen som ses inom det romerska riket.

[8] Se Trinity Western University (2014).

[9] Se Cohen, S.M. (2005, 24 juli). Grottans allegori. Hämtad från https://faculty.washington.edu/smcohen/320/cave.htm.

665
Save

Opinions and Perspectives

Artikelns utforskning av mänsklig potential är tankeväckande.

6
OpalM commented OpalM 3y ago

Hjälper verkligen till att klargöra några komplexa filosofiska koncept.

6

Kopplingen mellan individuell utveckling och kollektiv visdom är övertygande.

0

Har aldrig tänkt på dessa koncept på riktigt det här sättet förut.

0

Behandlingen av personlig transformation inom gemenskapen är välbalanserad.

4

Jag uppskattar hur den erkänner flera vägar till mänsklig utveckling.

4

Artikelns syn på andlig utveckling är både praktisk och djupgående.

2

Får en verkligen att tänka på personlig utveckling i ett bredare sammanhang.

3

Diskussionen om mänsklig natur i olika sammanhang är upplysande.

1

Fascinerande hur artikeln överbryggar olika filosofiska traditioner.

0

Betoningen på praktisk visdom inom ett filosofiskt ramverk är hjälpsam.

1

Jag ser värdefulla kopplingar till samtida diskussioner om mänsklig utveckling.

7

Artikelns behandling av transformation samtidigt som identiteten bibehålls är skicklig.

3

Uppskattar verkligen det nyanserade förhållningssättet till komplexa filosofiska idéer.

6

Balansen mellan individuell handlingsfrihet och kollektiv visdom är väl presenterad.

6

Har aldrig funderat på hur olika humanistiska traditioner kan komplettera varandra.

8

Artikelns utforskning av mänsklig potential är både djup och tillgänglig.

2

Jag är särskilt slagen av de praktiska tillämpningarna av dessa filosofiska koncept.

1

Behandlingen av personlig tillväxt i ett samhällssammanhang är tankeväckande.

8

Får mig att ompröva mina antaganden om humanism och religion.

7

Diskussionen om frihet inom strukturerade trossystem är väl balanserad.

3

Intressant hur den ramar in mänsklig utveckling inom olika filosofiska sammanhang.

8
LeoLong commented LeoLong 3y ago

Artikelns syn på andlig tillväxt utan dogmer är uppfriskande.

7
Riley commented Riley 3y ago

Kopplingen mellan personlig transformation och samhällelig utveckling är övertygande.

1

Jag uppskattar hur artikeln erkänner både religiösa och sekulära perspektiv utan partiskhet.

2

Får en verkligen att tänka på vad det innebär att vara 'fullt mänsklig'.

0

Behandlingen av mänsklig potential inom olika ramverk är upplysande.

8

Fascinerande hur artikeln kopplar samman antik filosofi med modernt tänkande.

5

Balansen mellan individuell tillväxt och gemensamt ansvar är väl formulerad.

0

Jag tycker att artikelns syn på andlig utveckling är ganska praktisk.

4

Diskussionen om transformation samtidigt som man bibehåller mänsklig identitet är väl hanterad.

7

Har aldrig tänkt på humanism som en bro mellan religiöst och sekulärt tänkande tidigare.

1

Artikelns behandling av personlig utveckling i ett samhällssammanhang är balanserad.

3

Intressant perspektiv på hur religiösa och sekulära världsbilder kan komplettera varandra.

2

Betoningen på praktisk tillämpning av filosofiska begrepp är värdefull.

6

Jag ser starka kopplingar till existentialistisk filosofi genom hela artikeln.

3

Diskussionen om mänsklig natur och gudomlig natur är särskilt tankeväckande.

6
NyxH commented NyxH 4y ago

Uppskattar verkligen hur artikeln undviker att förenkla komplexa filosofiska begrepp.

0

Kopplingen mellan personlig utveckling och samhällsutveckling är väl etablerad.

2

Får mig att undra över den framtida utvecklingen av humanistiskt tänkande.

6
RaquelM commented RaquelM 4y ago

Artikelns behandling av mänsklig potential inom ett religiöst ramverk är spännande.

6

Uppskattar den noggranna åtskillnaden mellan religiösa och sekulära humanistiska traditioner.

2

Balansen mellan individuell handlingsfrihet och gudomlig vägledning är väl formulerad.

5
BlairJ commented BlairJ 4y ago

Jag tycker att artikeln kunde ha utforskat fler icke-västerländska perspektiv på humanism.

5

Betoningen på personlig transformation samtidigt som den mänskliga identiteten bibehålls är övertygande.

4
Adam commented Adam 4y ago

Fascinerande hur artikeln spårar humanistiskt tänkande genom olika historiska sammanhang.

2
Lila99 commented Lila99 4y ago

Diskussionen om trosfrihet tillför en viktig demokratisk dimension till det filosofiska ramverket.

2
AshtonB commented AshtonB 4y ago

Jag är särskilt slagen av idén om humanism som en kulturfilosofi.

0
Hannah commented Hannah 4y ago

Artikelns behandling av andlig utveckling utan new age-flum är uppfriskande.

6

Har aldrig tänkt på hur humanism skulle kunna överbrygga religiösa och sekulära världsbilder tidigare.

1

Betoningen på den individuella resan samtidigt som de gemensamma aspekterna erkänns är väl genomförd.

8

Överraskad över hur väl artikeln balanserar akademisk teori med praktisk tillämpning.

5

Sättet artikeln ramar in personlig utveckling inom både sekulära och religiösa sammanhang är mycket skickligt.

5

Ser någon annan paralleller med österländska filosofiska koncept om självförverkligande?

7

Artikelns diskussion om transformation påminner mig om Joseph Campbells hjältes resa.

2

Jag uppskattar den noggranna hanteringen av religiös terminologi samtidigt som den filosofiska stringensen bibehålls.

4

Konceptet att vara 'delvis mänsklig' är provocerande. Får mig att ifrågasätta min egen förståelse av den mänskliga naturen.

3

Intressant hur den tar upp spänningen mellan traditionell religion och modernt sekulärt tänkande.

3

Artikelns behandling av religionsfrihet inom humanismen är särskilt nyanserad.

8

Undrar hur detta ramverk skulle kunna tillämpas på interreligiös dialog.

6

Skillnaden mellan att bli 'som Gud' kontra 'Gud' är subtil men djupgående.

4
Caroline commented Caroline 4y ago

Jag tycker det är uppfriskande att artikeln erkänner flera giltiga sätt att närma sig humanism.

6

Hänvisningarna till kanadensiska och FN:s dokument om mänskliga rättigheter förankrar den filosofiska diskussionen i en verklig kontext.

5

Har aldrig tänkt på humanism som ett spektrum förut, men den här artikeln argumenterar övertygande för den synen.

7

Artikeln lyckas överbrygga akademisk teologi med praktisk filosofi.

0

Jag är övertygad om att författarens tolkning av Inkarnerad Humanism erbjuder ett nytt perspektiv på personlig utveckling.

5

Kopplingen mellan trosfrihet och humanistisk filosofi är särskilt relevant i dagens polariserade värld.

8

Det jag finner mest värdefullt är hur den utmanar både religiösa och sekulära antaganden om humanism.

6

Artikeln gör några djärva påståenden om den mänskliga naturen som förtjänar mer granskning.

7

Jag tror att folk ofta glömmer att humanismen har djupa rötter i religiöst tänkande före dess sekulära utveckling.

4

Den statistiska uppdelningen framhäver verkligen den samtida humanismens sekulära natur.

2

Skulle gärna se mer utforskning av hur andra religiösa traditioner närmar sig humanism.

2

Artikelns betoning på personlig transformation påminner mig om buddhistiska koncept, fast ur ett kristet perspektiv.

3

Jag ifrågasätter om vi verkligen kan separera humanistisk filosofi från dess övervägande sekulära moderna form.

7
BellaN commented BellaN 4y ago

Det historiska sammanhanget angående förkristen hedendom ger djup till förståelsen av hur dessa koncept utvecklades.

8
Storm99 commented Storm99 4y ago

Intressant hur artikeln navigerar mellan traditionell kristen doktrin och modernt humanistiskt tänkande utan att avfärda något av dem.

5

Fokus på att bli 'mer mänsklig' snarare än att uppnå något gudomligt tillstånd tilltalar mig. Det är ett praktiskt tillvägagångssätt för personlig utveckling.

8

Uppskattar verkligen hur artikeln erkänner kristen humanisms minoritetsstatus inom bredare humanistiska rörelser.

1

Kopplingen till Platons grottallegori hjälper faktiskt till att förklara konceptet andlig transformation ganska bra.

2
Justin commented Justin 4y ago

Jag har svårt att förstå varför vi överhuvudtaget behöver rama in humanismen inom något religiöst sammanhang.

2
Alexa commented Alexa 4y ago

Har någon annan märkt hur termen 'hedning' definieras noggrant här? Det är uppfriskande att se en sådan exakt terminologi.

1

Artikelns granskning av kanadensiska lagar om religionsfrihet tillför en intressant juridisk dimension till den filosofiska diskussionen.

7
BobbyC commented BobbyC 4y ago

Jag håller starkt inte med om implikationen att man behöver ett religiöst ramverk för att vara fullt mänsklig. Min sekulära humanism är lika giltig.

2

Referensen till 'new age' som rimmar med 'sewage' fick mig att fnissa. Smart sätt att ta itu med att andliga termer används felaktigt.

1

Vi måste verkligen vara försiktiga med att blanda ihop olika former av humanism. Var och en har sin egen distinkta filosofiska grund.

5

Skillnaden mellan att bli 'som Gud' kontra att bli 'Gud' är avgörande. Jag är glad att artikeln klargjorde denna viktiga teologiska punkt.

1

Jag tycker att artikeln missar några viktiga punkter om sekulär humanisms betoning på mänsklig potential utan gudomlig referens.

4

Har någon annan tyckt att det är intressant hur artikeln drar paralleller mellan Platons grotta och kristen transformation? Det är en unik koppling som jag inte hade tänkt på tidigare.

6

Är inte säker på att jag håller med om artikelns tolkning av att 'fullt mänsklig' uteslutande är knuten till Kristus. Verkar vara ett begränsat perspektiv.

0

Konceptet inkarnatorisk humanism är nytt för mig. Jag är fascinerad av hur det överbryggar kristen teologi med humanistisk filosofi.

7

Jag uppskattar hur artikeln utmanar den automatiska likställningen av humanism med ateism. Det är en mer nyanserad relation än många inser.

4

Statistiken om att 90 % av humanisterna är ateister eller agnostiker förvånade mig verkligen. Jag trodde att det skulle finnas fler religiösa humanister.

7
ParisXO commented ParisXO 4y ago

Fascinerande artikel som utforskar skärningspunkten mellan religiös och sekulär humanism. Jag har alltid tyckt att det är intressant hur termen 'humanism' har utvecklats över tid.

7

Get Free Access To Our Publishing Resources

Independent creators, thought-leaders, experts and individuals with unique perspectives use our free publishing tools to express themselves and create new ideas.

Start Writing